Dag 38 : Let’s be honest

Morgonen/förmiddagen spenderades i en lokal församling (med en söndags gudstjänst) och eftermiddagen och kvällen slöades bort med läsning och mera Gilmore Girls (ser vi ett mönster här??) samt volleyboll. 


Dessutom har jag både igår och idag saknat Alan rätt så mycket. Jag har visserligen inte här på bloggen skrivit mycket om Alan eller om att jag skulle sakna honom (huvudsakligen, eftersom det inte hjälper någon, inte mig, inte honom, inte er).

Men låt mig vara ärlig, jag gör allt för att försöka distrahera mig själv (från att inte tänka allt för mycket på Alan och inte sakna honom) och jag lyckas för det mesta. Det är inte som om jag går omkring och är olycklig ständigt för att Alan inte är här. 

Och jag njuter verkligen av att få vara i Frankrike, att få lära mig nya saker, upptäcka platser och få nya vänner, men ibland klarar jag inte av att tänka på annat. Så då gråter jag en skvätt, söker tröst hos Gud samtidigt som jag räknar ner dagarna tills jag får vara i Alans famn igen. Ibland känns det som om att jag inte står ut längre och allt jag vill är att ta planet hem, men sen lugnar jag mig och kommer över det.

So, I’m fine. Allting är helt okej, jag är på ett vackert ställe med vackra människor i ett vackert väder och om 24 dagar är allting över. Tills dess tar jag vara på den här stunden, för jag klarar det här.

Annonser

2 reaktioner på ”Dag 38 : Let’s be honest

  1. Oj kära du. Jag måste också gråta lite när du så ömt delar med av din längtan till Alan 😢. Ni är båda två starka som klarar av att vara ifrån varann. För oss andra som läser din blogg tycks tiden gå så fort, men naturligtvis måste det kännas ledsamt många gånger för er båda. Äktenskapet är ju som Alan sa till mej; ”till för att man vill vara tillsammans”. Nu får du som i armén, ta en kam som du benar bort en ”tand” för varje dag tills ni träffas igen.😉
    Massor med styrkekramar 😘❤️😘

  2. ja visst måste det kännas att vara ifrån varandra ändå så pass länge o inte dagligen få dela tillvaron med Alan som du gjort hittills, men ni kämpar på ännu 24 dagar så skall det kännas så underbart när ni äntligen träffas o reser tillsammans till USA, och jag är så glad för att du har din styrka i Herren o av Honom får du också tröst, Herren med dig. ni firar väl ingen midsommar där , vi far till borgå, Mattes kommer också o Philip får träffa Mauritz, Cesso kommer med Samson.allt gott till dig och många kramar, sköt om dig väl.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s