Rock of Ages

Jag undrar om jag förstod betydelsen i de ord Gud talade när Han sa till mig ta min hand, så ska jag leda dig och aldrig släppa taget.

Gud är orubblig. Han skakas aldrig men är en klippa för evig tid. Han håller. Han styrker och han har lovat att aldrig svika.

För det var som om jag höll på att drunkna. Jag kunde inte få luft och varje andetag var fyllt av vatten istället för syre. Det var som om jag sjönk ner mot bottnet och allt höll på att bli mörkt omkring mig.

Men han räddade mig. Min klippa, min Gud. Han drog mig upp från vattnet så jag kunde andas igen. Och nu lever jag, nu kan jag andas igen. Han gjorde mig fri. Han kom till mig, han såg mig och hans ljus det lyser, åh, så det lyser.

Jag lever igen, ja, jag lever för att han lever. Han lever i mig. Med ord kan jag inte beskriva den kärlek jag har för min Gud. Han som gav mig liv och han som ger mig liv.

Han är värd allt lov. Han är värd all ära. Jag älskar honom så otroligt. Han är allt för mig. Har jag honom, vad saknar jag då?

Må det regna, må det åska men Gud han står kvar. Han förblir alltid och alltid och alltid.

Annonser

En reaktion på ”Rock of Ages

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s