Månad: augusti 2014

Oj, oj, oj


Fyllde precis i en elektronisk tillfällig flyttningsanmälan och med en knapp vecka kvar tills avfärd känns det plöstligt mycket mer verkligt. Detta händer, det är verkligt! Jag flyttar till Paris för hösten!

isthisreal

Photo 2014-04-10 11 27 19

Annonser

Tillbaka i tiden


Spenderar helgen med min kusin och plötsligt känns det som jag har förflyttat mig tillbaka i tiden. Promenader i farföräldrars allt för stora kläder, samtal långt in på natten och sovmorgon till hur länge jag vill. Allt är som det var förut men samtidigt är allting nytt och annorlunda.

Jag är en annan person nu, jag är förändrad. Min kusin är en annan person nu, hon är förändrad. Vi är unga vuxna nu, inte barn, inte tonåringar. Vi lever i en ny period av våra liv.

Men jag är glad, för trots att vi befinner oss här i denna nya period så kan vi hitta platsen där allt kan vara som det alltid varit. Där hemligheter kan delas och skratt kan ljuda. Där flickorna som växte upp som bästa vänner kan fortsätta bygga på sin relation trots alla förändringar.

IMG_2259.JPG

En sak som gör mig förbannad


Vet ni vad som kan irritera mig enormt mycket? Jo, när ‘Finland’ liksom bara råkar glömma att vi är ett tvåspråkigt land. När de bara råkar glömma minoriteten svenskspråkiga i Finland och behandlar oss som om vi och vårt språk inte är viktigt alls.

Vad väcker dessa känslor inom mig just idag? Svar: en skylt på Tallinn båten (se bild).

För det är tydligen möjligt att skriva informationen på finska, på estniska, på engelska och även ryska. Men när man fått informationen dit på fyra språk så var det tydligen väldigt svårt att sätta dit ett femte, nämligen svenska.

Visst är jag medveten om att majoriteten av båtens kunder kanske är finskspråkiga, Ester eller rysktalande men vi finns trots allt vi svensktalande, både Finlandssvenskar och svenskar.

Varför är det så att minoriteter alltid nedvärderas? För det är ju alltid så. De som sticker ut, är annorlunda och unika de trampas ner och trycks under. Hur kan vi ändra dessa våra attityder? Säg mig, snälla säg mig hur.

IMG_2243-3.JPG

Hur lite vi egentligen vet om våra föräldrar


Här om dagen frågade jag en enkel fråga av min far och svaret jag fick förvånade mig. Svaret jag fick, fick mig att inse hur mycket det är som jag inte vet om mina föräldrar. Och vid närmare eftertanke tror jag detta är fallet för otroligt många andra.

För när det kommer till kritan, vad vet vi egentligen om våra föräldrar? Hur mycket känner vi till om deras liv innan vi kom till världen? Troligen inte speciellt mycket.

Jag menar visst har man hört fragment av deras uppväxt och unga år men innan de vara föräldrar fanns det ju en massa år i deras liv och vad vet vi om dessa? Väldigt lite, åtminstone jag.

Men behöver vi som barn till våra föräldrar veta det, eller räcker det med det vi redan vet?

Flygplatsbloggning


I skrivande stund måste jag medge att jag är tacksam över gratis samt fungerande flygplats wi-fi som möjliggör dagens blogginlägg.

För nu sitter vi på Dublins flygplats för att åka tillbaka till Finland. Bakom oss har vi en underbar Irland vistelse med härliga upplevelser och minnen. Längtar redan tillbaka till detta förtrollande land som helt klart fångat mitt hjärta. Och hur jag kommer sakna!

Jag kommer sakna de mäktiga bergen. Jag kommer sakna den grönskande gröna omgivningen.
Jag kommer sakna att mjölka korna och att vara attackerad av det engelska språket jämt och ständigt.
Men mest av allt kommer jag sakna människorna.

IMG_2101.JPG

IMG_2113.JPG

IMG_1988.JPG

En märklig känsla


Imorgon är det skolstart för en hel massa elever i Finland och jag går omkring och bär på en märklig känsla. Min lillebror blir plötsligt mycket äldre när han nu börjar högstadiet och jag själv, som faktiskt är ung, blir själv lite äldre jag också.

Så jag sitter och läser ‘back-to-school’ Facebook statusar, säljer gamla gymnasieböcker på distans och allt detta ger mig denna märkliga känsla. För själv sitter jag ju på ett tåg i Irland och om några veckor bär det av till Paris. Det finns ingen ‘back-to-school’ för mig och det är märkligt, ja mycket märkligt.
För när man tänker på saken så har över halva mina levnadsår präglats av skolan och varje höst har varit slutet på ett skönt sommarlov och början till ett nytt läsår.
Men inte i höst, inte i år. För i höst kallar äventyren och upptäckterna av någonting nytt. I höst blir det ingen ‘back-to-school’ för tjejen här och även fast det ger mig en märklig känsla så kan jag inte annat än glädjas.

IMG_2074.JPG

Om Guds ledning och awesomeness


God is awesome, han är helt enkelt bara AWESOME. Han är god och underbar. Han är verklig & Han lever.

Ser så otroligt mycket av Gud i mitt vardagliga liv jämt och ständigt. I både små och stora saker upplever jag Guds ledning, närhet och godhet. Jag vill dela två specifika händelser som nyss hände under resan här i Irland.

Igår vandrade jag och Alan omkring i Cork när vi plötsligt möttes av två ungdomar som delade ute fliers & de bjöd oss till ‘international café’. Hur som helst så visade det sig att de var kristna och efter härligt chill med människor från hela världen stannade vi kvar och pratade och bad med teamet som ordnade caféet i Corks baptist kyrka.

Vidare idag hittade vi en kristen bokbutik och butikens ägare var en härlig äldre broder som bjöd oss på te och som vi pratade med i över en halvtimme om lite allt möjligt.

Jag känner mig glad och tacksam att Gud vill leda på detta sätt och att få gå i Guds välsignelser på detta sätt är OTROLIGT!

IMG_1940-1.JPG